Referat av intressant mål i Kammarrätten där Fredrik Bruce biträder den klagande angående livränta enligt Lagen om arbetsskadeförsäkring. Genom försäkringskassans beslut i december 1995 har Anna-Stina beviljats hel förtidspension. Frågan i målet är nu om hennes arbetsoförmåga helt eller endast delvis har sin grund i den trafikolycka, tillika arbetsskada,hon råkade ut för i februari 1994. Försäkringskassan och nu Riksförsäkringsverket bestrider Anna-Stinas yrkande och anför att övervägande skäl inte talar föratt trafikolyckan i februari 1994 satt ned hennes arbetsförmåga med mer än 25 procent.

Kammarrätten meddelar prövningstillstånd.

Av den omfattande medicinska utredningen framgår bl att Anna-Stina redan vid tiden för den aktuella olyckan led av degenerativa förändringar inom hela ryggraden. Utredningen talar emellertid för att de ryggbesvär, som Anna-Stina led av sedan länge, under året närmast före olyckan inte i någon större omfattning hindrat henne från att utföra sitt halvtidsarbete som telefonist. Efter trafikolyckan blev hon helt arbetsoförmögen. Kammarrätten finner att övervägande skäl talar för att Anna-Stinas arbetsoförmåga till följd av olyckan blivit nedsatt med 50 procent och ändrar med bifall till överklagandet länsrättens dom och försäkringskassans beslut och förklarar olycksfallet i februari 1994 skall anses ha nedsatt Anna-Stinas arbetsförmåga med 50 procent. "Detta har en avgörande betydelse bl a för trafikförsäkringsbolaget som är skyldig att lämna ersättning för Anna-Stinas skadebetingade inkomstförluster. Denna dom medför att försäkringskassan i detta fall skall reglera förlusten och inte försäkringsbolaget, vilket underlättar för Anna-Stina i framtiden."